Läraren

”Strong people don’t push people down. They lift them up.”
– Darth Vader

Under en av mina första pedagogiklektioner på musikhögskolan ställde vår lärare frågan ”Om du hade haft möjlighet att komma in på yrkesmusikerlinjen, hade du då ändå valt att gå kvar här?” Av ca fyrtio studenter i klassen var det bara jag och två till som svarade ja på den frågan. Jag anser det vara oerhört viktigt att komma ihåg att mitt yrke i första hand alltid är ett socialt, och först i andra hand ett musikaliskt sådant och detta var helt centralt för mitt yrkesval.

Vårt viktigaste verktyg för att vi som lärare ska kunna uppnå skolans mål är att bygga konstruktiva och meningsfulla relationer med eleverna så att vi uppnår ett förtroendekapital. Först då kan vi få dem att verkligen förstå vikten av undervisningens innehåll och motivera dem att göra sitt allra bästa. Förmågan att kunna förklara för eleverna så att de förstår VARFÖR de behöver lära sig något är också oerhört viktig så att de kan uppleva innehållet som meningsfullt.

Min syn på musikämnet:

Mitt examensarbete har titeln ”Musikundervisningen i grundskolan: Statusfyllt kunskapsämne eller obligatorisk massterapi?” och handlar om vilka attityder till musikämnet som framgår i kursplanerna från Lpo 94 och Lgr 11. Kort sammanfattat hade kursplanen i Lpo 94 ett betydligt större fokus på hur musikämnet kan stötta andra ämnen, fungera som ett socialt verktyg samt ha en sorts terapeutisk funktion på eleven. I Lgr 11 fokuserar Skolverket däremot mycket mer på att ämneskunskaperna i sig är viktiga. I kommentarmaterialet förtydligas detta ännu mer då myndigheten menar att alla de fördelar som togs upp i Lpo 94 fortfarande finns kvar, men det är en bonus snarare än ämnets huvudsakliga motivering. Eleverna behöver helt enkelt grundläggande musikkunskaper för att få ett mer kvalitativt liv som vuxna.

Jag själv håller helt med Skolverket i dess nuvarande resonemang. Rent krasst består en vuxen människas vardag av ca åtta timmars sömn, åtta timmars arbete och åtta timmars fritid. Utöver detta tillkommer helger, semester, tiden som pensionär etc. Att då enbart utbilda eleverna för andel av deras liv som de spenderar på arbetsplatsen (mindre än 30%) är i mina ögon väldigt trångsynt. De behöver bli kreativa och välmående människor och då krävs det att även skolan har ett helhetsperspektiv, t.ex. genom att förbereda dem på att själva bli delaktiga i samhällets kulturliv, förstå hur olika former av media används för att påverka deras beteenden och ge dem redskap att själva uttrycka sig konstnärligt. Att en hel del personer ändå får nytta av musikkunskaperna i sina”vanliga” yrken, att Sveriges musikindustri är världsledande och att musikundervisningen har nära kopplingar till andra ämnen är ju såklart även det en bonus, men inte anledningen till att ämnet bör stå med i läroplanen.

Några saker som utmärker just mina arbetsmetoder:

Jag försöker alltid hålla min undervisning så transparent som möjligt och brukar därför börja varje nytt undervisningsområde med att se till att eleverna är på det klara med varför och hur vi ska jobba med ett nytt undervisningsmoment, exakt hur bedömningen och betygsättningen kommer att gå till samt vad de själva kommer att ha för konkret nytta av det de ska lära sig. Om eleverna förstår detta brukar det helt enkelt vara väldigt mycket enklare att komma igång och resultatet blir såklart också bättre. Jag försöker också att avdramatisera de lite mer kravfyllda betygsaspekterna av detta, gärna genom att ta hjälp av de skådespelarfärdigheter som jag har tillägnat mig i och med lajvhobbyn. Jag är också noga med att försöka kommunicera mina elevers resultat så tydligt som möjligt så att de har god koll på vad just de behöver jobba med för att utvecklas. Jag vet själv av egen erfarenhet hur frustrerande det är att inte få någon vettig feedback på ens studier och är därför noggrann med att t.ex. betygsättningen ska ske så transparent och rättssäkert som möjligt.

Mitt undervisningsmaterial är 100% egenproducerat, dels för att det rent krasst inte finns någon musiklärobok som täcker in hela kursplanen men även för att jag inte vill ge upp min pedagogiska frihet att anpassa undervisningen efter just mina elevers behov. Efter tio års undervisande är den här materialbanken numera väldigt omfattande, men jag har även planer på att utveckla den rejält framöver genom att spela in ett stort antal instruktionsfilmer. Detta gör jag dels för att effektivisera de av mina lektioner där eleverna jobbar med enskilt övande på instrument men även då jag brukar använda mig av s.k. flippat klassrum-metodik där eleverna varje vecka får läsa igen en text, se på ett filmklipp som går igenom det aktuella undervisningsområdet eller liknande innan vi sedan går igenom området på lektionen. På så sätt kan vi i större utsträckning ägna den dyrbara lektionstiden till att eleverna själva får vara aktiva i diskussionerna istället för att bara sitta och lyssna på långa föreläsningar av mig och de får bättre möjlighet att ställa frågor om eventuella oklarheter i innehållet innan ett ev. bedömningsmoment genomförs. En annan fördel är att elever som av någon anledning har varit frånvarande har möjlighet att jobba ikapp hemifrån. Filmmediet, speciellt om det kompletteras med samma information i textformat, underlättar också för elever med varierande lärstilar, läs-och-skrivsvårigheter etc. att tillgodogöra sig undervisningen. Slutligen möjliggör det för mig att i högre utsträckning sprida ut de teoretiska examinationstillfällena över flera veckor istället för att ha stora prov, vilket både gör att jag kan meddela föräldrar om oroväckande tendenser i tid men även skydda elever mot att enstaka sjukdomsperioder och liknande ska påverka deras studier alltför mycket.

Ett annat kännetecken för mitt material är att jag strävar efter att differentiera undervisningen så mycket som möjligt. Med detta menas att eleverna ska få möjlighet att arbeta på sin respektive nivå i ämnet utan att för den delen känna sig utpekade. De elever som är extra drivna (t.ex. genom att spela instrument på fritiden) har då också tillgång till material att jobba vidare med hemifrån mellan lektionstillfällena.

Genusperspektivet är för mig en väldigt viktig aspekt som jag försöker inkorporera i så mycket som möjligt i min undervisning. Tyvärr är det t.ex. en väldigt stor övervikt av män i de traditionella musikhistorietexterna, men jag försöker att kompensera för detta så gott det går när jag planerar min undervisning, både genom att belysa den strukturella diskrimineringen men även på lite mer subtila sätt, som att t.ex. vara noga med att ha en så jämn könsfördelning som möjligt i olika bildexempel, även låta personer från olika minoritetsgrupper få synas etc.

Jag använder mig väldigt mycket av olika tekniska hjälpmedel i min undervisning, men det är samtidigt viktigt för mig att det görs som ett stöd i arbetet och inte bara för sakens skulle eller på ett sätt som blir så tillkrånglat att det i praktiken utgör ett hinder för undervisningen. Några exempel på detta är att jag ofta gör mina sångexaminationer i form av karaoke där varje elevs mikrofon spelas in separat för senare bedömning, att jag använder digitala mixerbord som kan styras via surfplatta direkt från scenen vid skolavslutningar, digitalt musikskapande via datorn men även sådana enkla saker som digitalisering och tillgängliggörande av så gott som allt mitt pappersbaserade undervisningsmaterial samt de presentationsfiler som jag visar på lektionerna. Jag har tidigare använt mig av min hemsida för att sprida material till eleverna när de kommunala plattformarna har saknat den funktionen, men har numera avvecklat detta för de betydligt bättre möjligheterna som google classroom utgör.

Jag är p.g.a. min bakgrund som slagverkare troligtvis en av de genremässigt bredare musiklärarna och det påverkar också min undervisning väldigt mycket. När mina elever går ut nian har de koll på massor av stilar inom både folk-, världs- klassisk- och populärmusik. När de jobbar mer självständigt är jag noga med att de fortfarande får en stor valfrihet och möjlighet till att påverka stoffet i form av vilka låtar de spelar osv. men allmänbildningen när det gäller genrer är fortfarande oerhört viktig. Jag är noga med att de inte bara ska läsa om de här stilarna utan även spela och sjunga dem själva.

Framträdanden som skolavslutningar, vårshower, Lucia etc. är också något av en specialitet för mig. Genom att genomföra dessa på ett professionellt och ambitiöst sätt uppnår vi inte bara bättre skolresultat och allmän trivsel utan bidrar även stort till att stärka självförtroendet hos de medverkande eleverna. Som några exempel kan nämnas de senaste mina väldigt uppskattade luciatåg med åk 5 där vi har slagit ihop framförandena med undervisningen om folkmusik och bland annat tagit in material från föreställningarna med ”Jul i folkton” och grupper som ”Alla fagra” och ”Folk och rackare”. På min tidigare skola i Marks Kommun lyckades vi även få till en väletablerad musikprofil som har gjort oerhört ambitiösa vårshower, vilket i kombination med den gedigna ljud- och ljusanläggning som vi skaffade in både har inspirerat de yngre eleverna och massivt stärkt de äldre medverkandes självförtroende och välmående. Slutligen satte jag och min kollega från kulturskolan upp musikalen Grease med ca 80 elever när jag jobbade på Hierneskolan, vilket blev oerhört lyckat. (Vi lyckades fylla hela idrottshallen med publik, mitt under SM-finalen i ishockey…)

En aspekt som alltför ofta glöms bort när det gäller sådana här framträdanden är vikten av ett fungerande samarbete inom lärarkollegiet. På min förra skola löste vi detta genom att starta en s.k. evenemangsgrupp som inför varje föreställning fördelade ut ansvarsområden på ett sätt som är inspirerat av hur en teaterorganisation fungerar. På så sätt visste alla tydligt vem som ansvarade för vad och vem som agerade ”spindeln i nätet” för respektive projekt samtidigt som vi kunde hjälpa varandra med tips och inspiration i samband med de regelbundna, protokollförda möten som gruppen hade. Läsåret 2016-2017 slog vi troligtvis någon sorts rekord då vi totalt sett hann arrangera en välkomnande rosutdelning till de nya eleverna i skolans förskoleklass, uppträdanden vid skolans insamlingskväll på hösten, lucia med åk 5, två separata julavslutningar för de olika årskurserna, en stor vårshow med högstadiets musikprofil, vårinsjungning med treans kör + allsång, rosutdelningsceremoni till niorna samt tre separata skolavslutningar i två olika lokaler. Vi höll även i ”hela skolan dansar” flera gånger under året och stöttade arrangerandet av niornas avslutningsmiddag.

När vi ändå är inne på samarbeten vill jag även slå ett slag för ämnesövergripande projekt. Jag brukar ofta försöka knyta an till det som eleverna läser i de andra ämnena och i den mån det går även samordna examinationsformer, t.ex. genom danssamarbete med idrotten, ljudlära tillsammans med fysiken,  sambedömning av uppsatser med svensklärarna o.s.v. Även korta anknytningar när ämnena överlappar brukar kunna göra mycket för att repetera elevernas kunskaper och få dem att inse att de faktiskt kommer att få nytta för dem i fortsättningen. Exempel på sådana områden kan vara sångtextanalyser på engelska och kopplingen mellan olika historiska händelser och musikhistorian m.m. Jag brukar även göra ett banddesignsprojekt i nian som lämpar sig utmärkt för samarbete med bilden då de designar sina egna, genretypiska affischer osv